This site is 100% ad supported. Please add an exception to adblock for this site.

Åarjelsaemien

Åarjelsaemien (sydsamiska) - svensk/norsk

Terms

undefined, object
copy deck
uktsie
9
gusnie
vart
guarkedh (III)
att förstå
hijven
bra
guapa-måvhka
säggabyxor
åadtjodh (II)
att få
skåape
skåp
dastegh
i fall att något händer plötsligt
maam
vad
Raavrejaevrie
Rödingsjön
tjidtjh-aahka
mormor
beagka
det blåser
tjeehpes
svart
pöövleste
från Pöövle
maake
ingift med moster eller faster
mannasinie
varför
iehkede
kväll
ijje
nej
mobijle
mobiltelefon
geerjene
glad
maeksedh (I)
att betala
barkoe
arbete
mojhtestidh (udda)
att minna på (någon något)
evtebe våhkoe
förra vecka
guhkebem
längre
mænngan
efter
jih
och
gosse
när/då
daarpesjidh (udda)
att behöva
sjåarhta
skjorta
gåetide
hem
fuelhkie
familj
annje
ännu
utnedh (I)
att ha
jijtje
själv
orreme
har varit
jueskie
kaldt väder
jaepiebolhkh
årstider
gaajhs
alla
dåajvodh (II)
att lova
skuvlen
skolans
tjiehpiedæjja
konstnär
jaavoe
ja
maetedh (I)
att kunna
ringkedh (VI)
att ringa
laevie
t. ex. tremenning
tjåejjeste/ tjööjjijste
har ont i magen
sijhtedh (IV)
att vill, vill ha
lijhkietråajja
t-shirt
voehpe
svärfar
vielie
mera
dej
genitiv av dihte
buaredh
fint väder
gööledh (VI)
att fiska
åådtjeme
att ha fått
nov amma
uttrykk, jo visst
tjarres
frisk
dan
dansoe
siejme
fisklina/fisknät
tråajjide (pl. av tråajja)
tröja/jakka
voelege
öl
jåvle
jul
mielhkie
mjölk
gietskiedidh (Udda)
att räcka/frambringa/ge
gaavnedh (IV)
att finna (något)
såemies
någon/en eller annan
båetedh (I)
att komma
mullede
det mulnar
iernjiehtidh
att rekka, nå
bæjngoldsvaarjoeh
ytterkläder
bearkoe
kött
goelkegaamegh
sko av leggskinn med hår
aejlege
söndag
åerpenh
syskon
ålkolen
utanför
gaavnedidh (udda)
att träffas/mötas
lijla
lila
soeves-bearkoe
rökt kött
vaedtsedh (I)
att gå
peara
potatis
aajkohke
kusin
gihtjedh (VI)
att fråga
aerebi
förut
jijtsanne
till mig själv
jemhkelde
mörkt
riejries
färdig/resklar
mænnja
svärdotter
aereds-soevse
morgontrött person
daan
denna
gåaskodh (II)
att väcka
gujht
visst
tjietsie
fars yngre bror
bååstede
tillbaks
giemhpies
snäll
båatsoeburrie
renskötare
soptsestidh (Udda)
att berätta, prata
gåajkoe
till (postposition)
reeknege
nota
skuvlemaana
skolbarn
bene
men
voedtegh
skoband
båeries
gammal
åvtine
fram
båetedh (I)
att komma
låedtjie
vindstilla
jurjiehtæjja
kokerska
tjaktje
höst
dunnie
på den
mearhka
dimma
(voepte)-bietskiedæjja
frisör
bietskedh (I)
att klippa
maajke
varmt väder utan sol
hearra
präst
göökte
2
mullie
mulet
såevmie
Finland
dohkoe
dit bort
vijhte
5
rajjadidh (udda)
att bråka/leva om (om barn)
paehpere
papper
joe
redan
ojhte
ja visst
stoerre-staarese
till storstaden
gaavnedidh (udda)
att mötas/träffas
vijhte tjuetie vijhteluhkievijhte
555
gåabph
vart/någon stans
govledh (V)
att höras
tjohpe
mössa
njieljie
4
åestedh (I)
att köpa
oransje
orange
eejehtalleme
semester
joptse
soppa
dubpene
där borta
obre
det regnar
minnedh (IV)
att ta en tur
nåagkoedidh (udda)
att trassla till
ojhte
javisst
aehtjh-aajja
farfar
fierhten
varje
vuastagaahkoe
ostkaka
luhkie
10
raerije
rådgivare
bielie
halv
bielie
halv
muahreste
av moster
nuhtjedh
att bruka, använda
påasteguedtije
postbud
naan
några
astedh (IV)
att ha tid
jeatja
annan
dom (samiska)
den (svenska)
njieljieluhkie
40
lohkemine
att hålla på och läsa
tjaktje-giesie
höstsommar
gåeskie
mors äldre syster
muahra
mors yngre syster
dåvvoje
reparatör
bååhkesjæjja
bagare
dejtie
dom
vielie
mera
goerve
korv
skodtedh (IV)
att skynda (oss)
gåårvedidh (udda)
att klä på sig
kroenes-aath
grönsaker
pååjketje
liten pojke
aadtjen
nylig/nyss
jis
om
vuelkedh (I)
att resa iväg
gæhtoe
tack
mejnie
med vad
jåvl'aajja
tomte
stoerre
stor/stort
dallahmasten
nästan, snart
darjodh (II)
att göra
tjuetie / stoerreluhkie
100
tsööpkedh
att bryta
hieljien
helg
guvvieh
täckningar
tjöönghkedh (VI)
att samla
bielie
halv
lapte
loft, övervåning
löövje
te
politihkere
politiker
tjöölle
ljusblå
fuehpie
bråttom
tsåahka
klocka
plaave
blå
aaj
också
daatovrigujmie
med datorer
dennie
i den
gasket-biejjie
middag
biejjie guaka
solen skiner
daarpesjidh (udda)
att behöva
gossehth
hosta (subst.)
ajve
bara
bearkoe-gaamsoeh
köttbullar
voestegh
först
laavadahke / laavvadahke
lördag
tjaktje
höst
vinhtse
båt
biegke
vind
hov
uttryck/steningspartikkel--gir ekstra mening till "hijven"
jurjiehtidh
att laga, tillberedda (mat)
gaektsie
8
joe
redan
gyhtjelasse
fråga
i goh
eller hur
skodtje
valp
faahketji
plötsligt
eejhtegh
föräldrar
munnie
ägg
aerede
morgon
veelkes
vit
dæjman
i fjol
garre-laejpie
hårdbröd
kruana
grön
beelhte
belte
goske
till/intill
laavkomegåetesne
på badhuset
vuartasjidh (udda)
att titta
desnie
där
guhkies lijhkiemåvhka
långkalsonger/stilongs
eejehtalledh (IV)
att ha semester
jaepie
år
rosa
rosa
fahkedh (III)
att vakna
sjaavnjohtidh (udda)
att önska sig
tjuengieldidh (udda)
att hagla
plaerie
tidning
barkedh (IV)
att arbeta
sjeakodh (II)
att städa
daesnie
här
gihtjedh (VI)
att fråga
soptsestidh (udda)
att berätta
ohtsedidh (udda)
att leta efter/söka efter
maanagierte
dagis/förskola
munnjien
till (för) mig
juelkieh löökieh
benen värker
våaroe
tur
retnoe
snart
daelie
nu
jijmie
ingift med mor- eller farbror
biove
bio
lopme
snö
tjåetskeme
kaldt väder
vuajnah duelie
var så god
moenjehtidh (udda)
att klarna upp
haeniedidh (udda)
att tjata/bråka
kraevies
grå
vijve
svärson
elkie
gift son
åadtjodh (II)
att få
aaloe
saft
gaavnedh (IV)
att hitta/hitta fram till
fealadidh (Udda)
att resa
gåajkoe
till (postposition)
orre
ny
golme stoerretjuetie (jih) göökte tjuetie
3200
olkese
ut
gijre
vår
vaestiedasse
svar
vuelie-sååjtere
undersköterska
juelkie
fot/ben
daejredh (I)
att veta
onnegåetie
toa
murreds
trevligt
guapah
strumpor
healma
kjol
prihtjh-gåetie
kafé
våhkoen
vecka
stååkedidh (udda)
att leka
ov-murreds
sorgligt
biejjh-guakoe
solsken
mejtie
om
skåave
lågsko
daenbien
form av "daan biejjien"
muvhtene
av och till (stundom)
njealjehts
kvart
aehtjh-aahka
farmor
lovves
blöt
siejhme
vanlig
sigkedh (VI)
att dra/rycka/ta av
bearjadahka
fredag
duekesne
bak, postposition
giehteleminie
att hålla på
daelvie
vinter
værjoe
pärlhalsband
mutskie
stygt väder
muerjieh
bär
voejelaejpie
smörgås
råakedh (V)
att träffa
tjaahkasjidh (udda)
att sitta
goebpere
svamp
rovnegs
konstig
stååkedidh (udda)
att leka
værsjoe
storm
åenehks
kort
veedtjedh (VI)
att hämta
dåeriedidh (udda)
att följa med
jåvlegapta
julklänning
åesiestidh (udda)
att handla
gijre-viesie
vårsommar
saarnoje
nyhetsformidler
mirhke
mörk
åadtjodh (II)
att få
vuastalaejpie
ostsmörgås
sjidtedh (IV)
att bli
aehtjie
far
tjidtjie
mor
sirrieh
blåbär
fierhten
varje
tjaelije
författare
åejjieh saejriedieh
huvudvärk
buektiehtidh (udda)
att kunna/få till/klara av
bijveles
varmt
gåårvedidh (Udda)
att klä på sig
gihtjedh (VI)
att fråga
sjidtedh (IV)
att bli
jiehtegh
fraser
voesse
säck
seasa
faster
gåessie
när (fråga)
nuelesne
under
tæjmoe
timme
måanta
måndag
lij
var
abpe
hela
mejtie
om
tjaeledh (I)
att skriva
bööredh (VI)
att bjuda
meatan
med/närvarande
ussjedidh (udda)
att tänka/akta (göra)/tänka över
saavredh
träna
byöpmedidh
att äta
såemies
någon/en eller annan
skopmehke
kappe
tjuatsa
det snöar
tjaetsie
vatten
klaeriedæjja
målare
raejrie
åska
juassah
sedan
gåaradidh (udda)
att gå an/gå för sig/vara möjligt
gaskevåhkoe
onsdag
bijjelen
över
barkoes
jobbigt
onne
lilla, lille, liten
njalhkede
glatt/halkigt
giesie
sommar
baahke
varmt
orreme
har varit
vuejemleahpa
körkort
gubpede
var ifrån
deervejidh
att vara uppe frisk och i verksamhet
steeblegh
stövlar
lyjhkedh (V)
att tycka om
stoerretjuetie
1000
tjaktje-daelvie
höstvinter
åesiestæjja
handelsman
skuvlevoelpe
skolkompis
akte
1
ebrie
regn
nåts
vad med
lijhkiemåvhka
trosa
göökteluhkie
20
gudtsien
tack (för maten)
govhte
6
aejkie
gång
ierie
ärende
golme
3
biejjie
dag, sol
leessemebijle
lastbil
vijhte tjuetie / vijhte stoerreluhkie
500
bæjngoldsmåvhkide (pl. av bæjngoldsmåvhka)
täckbyxa
kraavhtse
gröt
bievnese
meddelande
misse
till vad
prihtjege
kaffe
tjoeredh (IV)
att måste
lohkehtæjja
lärare
vienhtedh (VI)
att tro
voessjedh (IV)
att koka
jiekie
fars äldre bror
luhkieakte
11
gijre-daelvie
vårvinter
edtjedh
att ska
båeries-seasa
gammal-faster
dam
det
akte stoerretjuetie tjuetie (jih) gaektsieluhkie
1180
baajedh (IV)
att tillåta/låta vara
gåassoehtæjja
servitris
busse-vuejije
busssjåför
bæjjese
opp
måarahtovvedh
att bli arg
vearelde
väder
gaavnedidh (udda)
att träffas
vaarremesgaamegh
löparskor
juelkietjengkere-tjierte
fotballslag
vuanove
svärmor
duarsta
torsdag
jijje
kväll
tjuetieakte / stoerreluhkieakte
101
guelie
fisk
vijhteluhkie
50
åahpetgh
bekanta
vinhtsine
som båt
tjaebpies
fin
vaanhtsh
vantar
sælta
sill
lagunesne
i lagunen
gejhkite-guelie
torkad fisk
aellieh
inte
tjuedtjielidh (udda)
att kliva upp/stiga upp
möörjedh (VI)
att plocka bär
stoerre
stor
vielle
bror
dåaktere
läkare
seedtedh
att skicka
e-pååste
e-post
ööhpehtidh
att undervisa
lijnie
sjal/halsduk
tsaegkedh (I)
att klä sig/ta på sig/ta in (ved)
jiekie
fars äldre bror
jijnjh
mycket
sinsitnine
med varandra
bijvele
varmt väder
tijjie
tid
sjiehtedh (IV)
att passa/vara lämplig
ajve
bara
boengeskuvmie
barmklede
stroehte
julafton
skiemtje-sååjtere
sjuksköterska
dellie
gie
vem
mannasinie
varför
joe
redan
dejgujmie
med dom
eepla-gaahkoe
äppelkaka
baarhkohkh
kängskor av barkat läder
luhkiegolme
13
viehkine
(som) hjälp
il gåessie
aldrig (3 p.s. inte någon gång)
åabpa
syster
ånnetji
lite
mojhteleslaakan
försiktigt
plaerijste (pl av plaerie)
tidning
jovje
ljus
baalteklaasse
paralellklass
beapmoe-gåetesne
på restaurang
rudtjeste
ont i ryggen
minudte/minudth
minut/minuter
luhkiegöökte
12
baeniehsveelehtassh
tandvärk
plaave
blå
tjaebpies
fint
magkeres
vad slags
aelkedh (I)
att börja
ohtselidh
att sakna
maejstedh (I)
att smaka
girtine
med flyget
dæjsta
tisdag
jåvlevadtese
julklapp
abpe
hela
goh
som
jovkedh (IV)
att dricka
iktesth
alltid
aavoedidh (udda)
att glädja sig
gaske-viermie
internet
jöömmetjh
tvillingar
golmeluhkie
30
noereskuvle
högstadiet
tjijhtje
7
learohke
student
vytnesjæjja
hantverkare / slöjdare
leekedæjja
slaktare
biegke
vind
maadter-aahka
(oldemor) ex. farmors mor
gapta
kofte/klänning
vaestiedidh (udda)
att svara
stoerretjuetieakte
1001
viskes
gul
laavkodh (II)
att bada
åehpies
kjent
ruevtie-raajroe
tåg
njimkehtidh (udda)
att limma
tjåejjie
mage
sirvide
fåren
vuartasjidh
att titta på
maadter-aajja
(oldefar) ex. farmors far
juhtedh (I)
att åka/gå
samskan
förvirrad, distré
sijjie
plats
jyöne
morbror
vaeltedh (I)
att ta
rööpses
röd
sisnie
inne i
tjidtjh-aajja
morfar
dagke
kanske
årrodh (II)
att vara
fuehpie
brått
dejtie
de där
dorjehtæjja
skådis
guktie
hur

Deck Info

504

permalink